Copyright © Bejjan888™

Samma tidiga morgon igen. Klockan ringer 05.30 och vi packar det sista i väskorna som vi tar med oss till frukosten kl. 06.00.

Från trädäcket ser vi en fin-fin soluppgång som avslutning på vår vistelse här på Xidulu Private Game Lodge. Som grädden på moset skymtar vi en svart noshörning som försiktigt dricker vatten vid Weavers Nest-dammen, endast en liten bit från en av stugorna.

Men när vi försöker smyga oss inpå noshörningen (vi tyckte att vi var ljudlösa i alla fall *haha*) så sprang den fortare än en avlöning. Jaja, vid 06.30 sitter vi på hästryggen igen. Våra väskor blir hämtade och får åka jeep tillbaka till Wait a Little.

Vi lämnar Xidulu och rundar Weavers Nest-dammen en sista gång. Det är ännu tidig morgon men flodhästarna grymtar och fnyser åt oss när vi passerar, som om de säger hejdå.

En ensam skrikfiskörn sitter högt uppe i ett träd och spanar, troligen efter frukost. Joe börjar direkt med att rida till stranden där vi precis såg den svarta noshörningen stå och dricka vatten.

Han får upp spår direkt men tappar de efter en kort stund. Han är märkbart frustrerad eftersom det är andra dagen i rad som han tappar spår efter djur.

Lite senare hittar Joe ett skallben som han berättar lite om, tror att det var från en hyena. Tyvärr händer det inte särskilt mycket mer spännande under ridturen förrän vi närmar oss entrén till Makalali Game Reserve.

Här ser vi två leoparder, troligen samma par som för två dagar sedan. Vi kan rida väldigt nära där de ligger och vilar på den platta stenen.

Vi lämnar Makalali Game Reserve, tar oss över vägen och in i Karongwe Private Game Reserve igen. Karongwe ligger mellan fyra floder vilket ger utmärkta habitat för en mängd flora, fauna och fågelliv. Med ett rikt djurliv och en av Afrikas bästa platser att få se den flyktiga leoparden, kan besökare få uppleva BIG FIVE inom ett och samma reservat. Det märks på hästarna att de är på hemmamark igen för deras öron spetsas och de blir lite piggare. Men precis som i grannreservatet, så ser vi inte många djur här idag i Karongwe Private Game Reserve heller.

Det börjar dessutom mulna på igen. Ridturen avslutas med en galopp längs Makuthswe River och när vi rider upp från den torrlagda flodbädden kommer vi upp på baksidan av Wait a Little igen. Vi möts av Clare, Candace och alla volontärer som tar hand om hästarna.

Lunchen serveras kl. 10.30 och all personal samlas ute på trädäcket och njuter av en tacobuffé med bröd, sallad, riven ost, lök, köttfärs mm. Smakar riktigt gott! Sista lunchen tillsammans och när alla är klara meddelar Candace viktig information till oss om morgondagen och avresa för var och en av oss, då alla inte ska resa hem utan vidare till andra destinationer i Afrika. Nu följer den sedvanliga siestan. Men så värst mycket siesta blir det inte. Alla håller nog på att packa sina resväskor för vidare resa med bil eller flyg. Det är ju alltid lättare att packa för hemresa, för man behöver inte tänka på hur man ska packa om den incheckade väskan skulle kommer bort.

Klockan 15.30 är det fika för sista gången och det bjuds på chokladkaka. Två av gästerna som delar tältstuga berättar att någon varit in i deras tält, rotat och stulit grejer, troligen Velvet-apor. De berättar att de hört apor till och från under kvällar och nätter de sovit här på Wait a Little. Men samtidigt, vem lämnar kläder och tillhörigheter framme om man vet att man ska vara borta i 3 nätter och man hört apor utanför? Nog för att tältet går att stänga med dragkedja, men apor är otroligt smarta och kan lätt lära sig öppna ett tält. Själv packade jag ihop allt i stora resväskan med lås på. För man vet aldrig. Även om vi i vår tältstuga bara hade hört och sett fladdermöss.

Klockan 16.00 är det dags för en eftermiddagsritt. Jag får Coopers, vilket är förståeligt då jag fått rida Budweiser de 3 senaste dagarna nu. Coopers longeras innan jag får sitta upp. Både Joe och Philip följer med som guider idag, så vi kan räkna med lite mer galopp *Yaay*

Tyvärr ser vi inga djur förutom några Impalas. Kanske för att det var lite halvmulet och lite blåsigt. Det känns som om vi bara rider runt på lite måfå. Lite off road, ibland on road. Galopperna är lite halvkaos och en av de viktigaste reglerna är att inte rida förbi eller bredvid varandra i galopp. Men nu verkar allas omdöme vara helt bortblåsta och det rids förbi och om varandra hejvilt. Det är bara tur att det inte händer något.

Som en trevlig överraskning i slutet av ridturen möter Candace, Clare och några volontärer upp med jeepen. De har med sig snacks och dryck, så alla sitter av hästarna för att ha en liten picknic tillsammans. Det börjar skymma och det är dags att rida tillbaka till Wait a Little.

Volontärerna tar hand om hästarna medan vi gäster går tillbaka till våra tältstugor, duschar, packar och gör oss i ordning för en avslutande middag kl. 19.30. Rätterna serveras vid långbordet med en uppvärmande minestronesoppa, pasta med kudu-kött som huvudrätt och efterrätt med mintchoklad. Jag och min rumskamrat går och lägger oss ganska tidigt för vi båda behöver vår skönhetssömn.