Vaksinasjon?!

Hei. Har vært i thailand selv.Vi fikk råd hos helsesøster til å ta/drikke noe for å unngå maveproblemer,fikk det hos helsesøster..Kan bli syk alikevel,men ikke så lett.Ring helsestasjon hvor du bor,de vet hva du bør ta i forhold til hvor du skal dra i Thailand.

Hei!
Så heldig du er! Thailand er herlig, du kommer til få en super ferie!
Det kreves ingen vaksine for reiser til Thailand, men det anbefales at man beskytter seg mot hepatitt A og evt. malaria hvis du skal til områder der det finnes. Du kan sjekke hos dit lokale vaksinasjonskontor hvilke som er malaria-områder.
Da jeg reiste til Thailand tok jeg Havrix vaksinen mot hepatitt A. Det fine med den er at hvis du tar den en gang til innen ca 9 mnd-ett år, så varer den i 20 år.. eller noe liknende. I alle fall veldig lenge! :-) Kan jo være greit hvis du skal ut å reise en annen gang til områder der man må ha vaksine mot hepatitt A. Jeg tok også med meg malariatabletter, siden vi skulle til malaria-områder, og jeg tok med meg tabletter fra apoteket mot reisemage. Har man følsom mage kan man også få en forebyggende magemedisin på apoteket i forkant av reisen, har hørt at det fungerer bra!

God tur og kos deg i Thailand!
//Maria :-)

Allmänt kan man säga att när du reser utomlands bör du vara vaccinerad mot Hepatit A (smittsam gulsot), difteri, stelkramp och polio. Och detta gäller även Thailand i synnerhet om du håller dig till turistorterna.

Tänk även på att även skydda dig mot magsjuka och sexuellt överförbara sjukdomar.

Vilket skydd ger vaccinet ?

* Polio: 100 procent, om man har tagit fyra sprutor. Polion är nästan utrotad, riskområden är Indien, Pakistan, Bangladesh och Afrika. Poliovirus sprids främst med förorenat vatten.
* Stelkramp: 100 procent. Orsakas av en bakterie som finns i jord och smittar via öppna sår. Smittar alltså inte mellan människor.
* Difteri (äkta krupp): 90–95 procent. Skyddet avtar med tiden. Efter 20 år bör man förnya vaccineringen. Smittar med saliv, när man t ex dricker ur samma glas som en smittbärare.
* Kolera: 70–80 procents skydd mot kolera, och cirka 50 procents skydd mot turistdiarré. Kolera sprids i förorenat vatten.
* Hepatit A: 100 procent. Orsakas av virus som sprids i förorenat dricksvatten.
* Hepatit B: 95 procent. Virus som sprids sexuellt och med blod.
* Tyfoidfeber: 70 procent. Orsakas av bakterie som sprids med vatten och mat.
* Japansk encefalit: Nästan 100 procent. Svår sjukdom med hög dödlighet, men det är sällsynt att turister drabbas. Sprids av myggor.
* Malaria: Vaccin finns inte. Läkemedel mot malaria skyddar inte från smitta men hindrar sjukdomen från att utvecklas. De ska börja tas innan man åker och måste tas under hela resan och en tid efter hemkomsten. Men även den som tar malariamedel enligt föreskrifterna, och blir smittad, kan bli sjuk när medicineringen upphör.

Vaccination av barn mot difteri, stelkramp och polio infördes i Sverige 1953-55. Om man är osäker på vilka vacciner man har fått, bör man prata med en läkare innan man reser.

Hei.
Jeg har naa bodd i Thailand i 5 aar og aldri faatt noen smittsomme sydommer som de det snakkes om her. Aa drikke forurenset vann er helt unoedvendig. Det sikreste er aa kjoepe vannflasker paa tilgjengelige steder som for eks. Seven Eleven butikkene. Paa spisesteder faar man dessuten rent vann. Naar det gjelder Hepatitt A saa gis den fra tid til annen ogsaa til thaibefolkningen. Vaksiner faas paa alle hospitaler og klinikker. Det er bare aa dra dit, ingen bestilling og liten ventetid.

Selv kjoeper vi maten i butiken eller paa matbiler som kjoerer rundt i boligdistriktene, og det har vaert bra. Skal man tilberede maten selv, anbefales matvarekjeden Foodland, som finnes paa steder der det normalt bor mange fra vesten. Der kan man kjoepe ribbekotteletter, fersk norsk laks og roekelaks, spekepoelser, danske og franske oster, broedvarer og mye mer. Med varer derfra kan man selv tilbedrede et norsk maaltid. Er man henvist til restauranter, saa anbefales internasjonale restauranter som serverer europeisk mat. Alt dette er jo mat helt utenfor noen som helst smittefare for sykdomer. Selv holder jeg meg unna saakalt isanfood, spsiell innfoedt mat fra Isan (Nordoest Thailand). Den virker ikke saerlig delikat og er som regel meget sterkt krydret med chilli. For mye av dette kan foere til magesmerter, selvomjeg maa innroemme at jeg, som er litt kresen, aldri har hoert om noen som er blitt syke av den. Men vaer forsiktig med de saakalt nasjonale spesialitene.

Det finns ingen behandling mot hepatit A men sjukdomen går över av sig själv efter några veckor, även om man kan vara trött en lång tid efteråt.

* Smittan sprids genom avföring, mat och vatten
Viruset kommer ut med avföringen, och om man inte tvättar händerna tillräckligt noga efter toalettbesök kan det via händerna spridas vidare till mat eller vatten. Viruset kan överleva länge i vatten och kan därför samlas i till exempel ostron och musslor.

* Gammaglobulin och vaccin
Gammaglobulin ger ett bra men kortvarigt skydd under två till tre månader. Skyddet kan förlängas om man tar fler doser. Vaccin är dyrare än gammaglobulin men skyddar i minst ett år. Efter två vaccineringar är man skyddad i upp till tjugo år.

* Förebyggande åtgärder
1 Sedan några år finns ett utmärkt vaccin som efter en första spruta skyddar minst ett år och efter en andra spruta i minst 20 år. Dos nr 1 skall helst tas 2-4 v innan avresa, men ger också skydd om det tas i anslutning till avresan. För att uppnå angiven skyddseffekt skall dos nr 2 tas 6-12 månder efter första dosen. I praktiken torde det dock räcka med att den tas "vid nästa resa", åtminstone om detta sker inom några år.

2 Gammaglobulin innehåller färdiga antikroppar mot bl.a. hepatit A. En standarddos skyddar i c:a 2 månader.

Vaccinet är visserligen dyrare än gammaglobulin men bör ändå föredras, bl.a. eftersom det innebär färre injektioner till barn och också ger skydd mot infektion i Sverige.

3 Ibland inträffar att man utsatts för ett smittillfälle utan at ha varit vaccinerad/fått gammaglobulin. I dessa situationer kan en dos gammglobulin givet upp till 2 veckor efter smittotillfället minska risken att sjukdomen bryter ut.

* Skydd mot malaria

Malaria är en utbredd sjukdom i tropiska och subtropiska områden. Vissa områden i tropikerna kan dock vara fria från malaria, till exempel stora städer eller höga bergstrakter. Sjukdomen kännetecknas av bland annat återkommande febertoppar, frossa och muskelvärk. Även andra symtom som till exempel huvudvärk och diarré kan förekomma. I Sverige rapporteras årligen cirka 200 fall av malaria. Samtliga har smittats utanför landets gränser, de flesta i Afrika.

Malaria sprids via bett av myggor som smittas när de suger blod från malariasjuka människor. När myggorna nästa gång sticker en annan människa smittas denna i sin tur. Malariamyggor är huvudsakligen aktiva under dygnets mörkare del, från skymning till gryning. Under dagtid är risken rätt liten att bli biten av malariamyggor, men när det skymmer måste man skydda sig.

* Här är några råd för tropikresenären:

- Använd gärna långbyxor och långa sockor kvällstid. Kavla ner ärmarna på skjortan på kvällen.

- Smörj in bar hud och för myggan lättåtkomliga kroppsdelar med myggmedel.

- Om du inte har tillgång till rum med luftkonditionering och myggtäta fönster bör du sova under impregnerat myggnät, som kan köpas här hemma.

* Malariaprofylax
I dag finns det tyvärr ingen helt tillförlitlig malariaprofylax (medel som förhindrar malaria) för många länder i Afrika, Asien och Sydamerika.

De flesta malariafallen hos hemvändande svenskar förekommer bland dem som besökt Afrika söder om Sahara. Som regel rekommenderas idag Lariam- eller Malarone-tabletter som profylax i detta område.

I Mellanöstern och på Indiska subkontinenten rekommenderas klorokinprofylax men endast vid övernattningar under mer än en vecka på landsbygden. I övrigt bedöms skydd mot myggstick räcka.

Vid resa i Sydostasien bör Lariam eller Malarone tas av resenärer till vissa delar av Vietnam samt till Laos, Kambodja och Indonesien. Doxycyklinprofylax rekommenderas vid resa till Tat- och Tak-provinserna i Thailand.

I Sydamerika rekommenderas Lariam eller Malarone i bl a Amazonas-området, Colombia, Guyana och Surinam. För övriga delar av norra och mellersta Sydamerika rekommenderas klorokinprofylax men endast vid vistelse i landsbygdsmiljö på låg höjd under mer än en vecka.

De vanligaste biverkningarna av Lariam är yrsel och illamående. Huvudvärk och sömnstörningar förekommer också.

* Observera angående malariaprofylax
Ta lämpligen de första tabletterna någon eller några veckor före avresan för att se om du tål läkemedlet.

Du måste ta tabletterna under hela vistelsen i malariaområde. Tabletterna ska tas regelbundet.

Du måste fortsätta ta tabletterna i fyra veckor efter utresan från malariaområde (för Malarone räcker en vecka).

Är du gravid och reser till malariaområde, måste du sköta din malariaprofylax noga. Klorokinfosfattabletter är inte fosterskadande. Malariasjukdomen kan däremot vara det! Den som är gravid bör därför noga överväga om man inte kan avstå från att resa till ett malariaområde under graviditeten.

Ingen malariaprofylax ger ett helt säkert skydd. Om du insjuknar med feber, diarréer eller influensaliknande symtom under eller efter resan kan det vara malaria. Tala om för den läkare du söker att du har vistats i malariaområde.

Alla malariatabletter är receptbelagda. Tänk på att det finns många olika varianter av malariaprofylax. Om dina vänner har fått andra råd än du så behöver det inte innebära att någondera fått ett felaktigt råd.

* Malaria ar funnits i Sverige

Malaria har även funnits och kunnats spridas i Sverige. Men sjukdomen försvann av sig jälv på 1930-talet. Till detta bidrog sådana insatser inom jordbruket som minskade kläcknings­möjligheter för malariamyggan. Särskilt utdikning av våtmarker och torrläggning av myrar hade stor betydelse. Förbättrade bostäder på landsbygden bidrog säkert också, liksom en förbättrad djurhållning. Därtill kom en bättre tillgänglighet till läkemedel, vilket minskade antalet smittsamma och därigenom också riskerna för smittspridning.