Nu tanker jag beskriva Alanyas badstrander. Dom ar ett helt kapitel for sig och jag maste saga att jag ar valdigt besviken pa dem.

Vart hotell ligger vid den ostra stranden, den som ocksa heter Keykubat Beach. Den ligger alltsa oster om den stora borgudden som delar Alanya i tva delar. Vi bor ganska nara centrum av staden och har darmed hamnen ganska nara ocksa. Stranden bestar av sand som ar lite mork men helt OK. Nere i vattnet ar det stenar av lite storre modell i ett band precis i vattenbrynet. Man far farsoka balansera ut over dem och sedan kommer sand igen och det ar ganska langgrunt. Den forsta dagen vi var dar och badade kom nagonting brunt guppande som jag bums bestamde mig for att det inte var det jag tyckte att det sag ut som. Men nasta dag kunde man inte lura sig sjalv nar en anvand kondom mycket tydligt lag och flot bara nagra meter ifran.

Vı bestamde att vi skulle prova stranden pa andra sidan borgudden. Den kallas Kleopatra Beach. Vi akte till den del som ligger narmast borgklippan, just den delen kallas Damlatas Beach. Dar bestod stranden av smasten som var vita. Det var valdigt sma stenar sa det var inga problem att ga pa dem, det enda var att man sjonk djupt ner ibland stenarna som var kokheta sa det brande bra pa fotterna. I vattnet fortsatte dessa smastenar och det var braddjupt sa man bara gled ut i vattnet. Sjalva vattnet var klart och vı sag inga misstankta frammande foremal.

Under gardagen dok min dotter och pratade da pa baten med flera stycken som sade att det var dodsackligt pa Kleopatra stranden med bade det ena och det andra som flot omkring i vattnet. Det ar mojligt att snuskigheten blir varre om man badar langre bort pa stranden. Just dar vid Damlatas ligger egentligen inte nagra hotell och sa har man den stora klippan alldels intill. Jag vet inte det ar bara spekulationer. Var uppfattning var i alla fall att vattnet sag rent ut.

Sa idag tog vi en stadsbuss och akte annu langre osterut pa var strand, Keykubat Beach. Bort fran hamnomradet. Vi akte tills hotellen i stort sett tog slut och det stod sma bruna badhytter efter stranden. Vi klev av vid badhytt nr 7. Har var stranden av sand och sten blandat. Vagorna var valdigt starka och cirka fem - tıo meter ut i vattnet, just nar man kommit i och hade all sja i varlden att halla sig pa benen i den starka understrommen, sa dok det upp stora stenar. Riktigt stora en del som man slog bade tar och ben i. Otackt rent av. Men vattnet sag rent ut. Men vad hjalpte det nar man knappt vagade ga i vattnet utan svalkade sig under duschen istallet!.

Om jag ska ge stranderna har i Alanya ett betyg pa en femgradıg skala far de betyget ett, mojligen en tvaa for Damlatas Beach.