Støtt Ukraina

Trebs blogg

Tirsdag 10 April 2007 - Ulaanbaatar
Reise: Dreamtrip
Lat N 47° 55,17', Long E 106° 54,65'
Idag: 10 °C (50 °F)

Idag har vi ätit kungigt, som Chinggis Khaan, med vodka och hela paketet redan till lunch. Vi gjorde en dagsutflykt till Chinggis Khaani Khurec, en turist ger camp strax utanför stan. Chinggis Khaan är fortfarande en stor hjälte i Mongoliet. Restauranger, vodka, öl, hotell – ja allt möjligt renomésnyltar på den gamle blodtörstige erövraren.

På turistcampen har de tagit till vara all rekvisita från inspelningen av filmen om Chinggis Khaan. Även om det känns som att befinna sig i ett mellanting mellan ett museum och en filmkuliss, så ger det trots det en känsla för hur det såg ut när det en gång begav sig. Här finns trävagnar med de traditionella tält som kallas ger som drogs av 20 oxar vardera genom öknen, hjälmar, vapen, möbler och andra transportvagnar som drogs av kameler. När Chinggis Khaan väl dog en fullkomligt naturlig död av ålderdom, sträckte sig hans rike hela vägen från Peking till Kaspiska havet.

Vi fick också tillfälle att titta närmare på hur en ger är byggd. Den består av ett träskellett av tunna ribbor, som hyfsat enkelt kan monteras isär när nomaderna vill byta boplats. Skelettets insida täcks med vackra tyger och dekorationer. Därefter kläs hela skelettet in i flera lager av tjocka, grå, tovade filtar av ull. Utanpå allt detta läggs ett lager av tjock väv, typ kanvas för att skydda ullen från att bli våt. Inomhus har de en kamin som värmekälla. Även kalla vintermånader, när temperaturen kryper ner mot -30°C är det förmodligen varmt och gott inne i en ger.


--------------------------------------------------------------------------------
Mandag 2 April 2007 - Badaling
Reise: Dreamtrip
Lat N 40° 21,28', Long E 115° 59,46'
Idag: 0 °C (32 °F)

Snacka om mäktigt byggnadsverk ! Kinesiska muren är mer imponerande, längre och slingrigare än vi föreställt oss. Upp och ner mellan kullarna och genom landskapet slingrar den sig - till synes i det oändliga. Muren finns överallt. Känns nästan overkligt att det är en och samma mur vi ser hela tiden.

I morse var vi uppe så pass tidigt att inte ens krims-krams försäljarna hunnit sätta upp sina stånd ännu. Vi ville hinna före turistinvasionen som vi räknade med skulle dyka upp vid niotiden. Det var härligt att få en stund för oss själva på Kinesiska muren - trots snålblåst och isande vindar.

För 2 000 år sedan startade kejsaren Oin Shi Huang bygget av Kinesiska muren, efter att ha enat Kina. Syftet var att skydda Kina mot angripare utifrån. På den här tiden bestod muren endast av jord och lera.

Under Ming dynastin bestämde man sig för att förstärka och klä in den 500 mil långa, sex meter breda och 12 meter höga muren i sten. Det var ett jätteprojekt som tog 100 år att genomföra.

Under de 2 000 år som den funnits, har den aldrig använts som försvarsbarriär. Istället har den fungerat som en slags motorväg för människor och till att transportera varor genom den otillgängliga terrängen.

Sedan barnsben vi ju alla hört skrönan om att Kinesiska muren är synlig från månen. Men så är inte fallet, konstaterade nyligen Chinas första astronaut, när han var däruppe kollade år 2003.
Søndag 1 April 2007 - Badaling
Reise: Dreamtrip
Lat N 39° 56,08', Long E 116° 26,29'
Idag: 18 °C (64.4 °F)
69250 km

På mornarna ser vi ofta personalen på till exempel hotell och restauranger uppställda med militärisk precision för att ta emot dagens förhållningsorder. På vissa ställen går de till och med så långt att det hela avslutas med ett kortare motionspass .

Catharina har köpt ett kalligrafi set med penslar, svart bläck, en signaturstämpel och röd stämpelfärg för att kunna testa detta hemma. Men det lär ju ta sin tid att få till det – om hon någonsin lyckas med det. Så idag gick vi till ett proffs för att få våra namn och lite annat nedtecknat. Det ser ju så läckert ut när de skriver och det går ju så snabbt.

Idag lämnade vi också Peking för att åka tio mil norrut till Badaling. Planen var att besöka Kinesiska muren imorgon bitti. När vi kom fram var det redan mörkt. Men rätt som det var slog de på kvällsbelysningen. Bert blev helt lyrisk. Rusade ut med kameran i högsta hugg för att ta lite snygga kvällsbilder. Vilken bonus!
Fredag 30 Mars 2007 - Beijing
Reise: Dreamtrip
Lat N 39° 56,08', Long E 116° 26,29'
Idag: 8 °C (46.4 °F)

Idag var det sommarpalatset tur att få besök av oss. Ett stort fint område med park, vackra hus en sjö, öar och broar som byggdes under Ming dynastin. Detta var kejsarnas sommarpalats.

Allt detta skulle säkert ha gjort sig utomordentligt bra en varm solig dag. Men en dag som denna med bitande kyla, regn och dimma var det inte lika imponerande. Det enda vi ville var att komma in i värmen och slippa bli blöta, så vi stökade över det på en och en halv timme.

Eftersom vi nu är i Peking ville vi äta Peking anka. Vi fick in en liten meny av rätter och såser tillredda av ankans kött, skinn och ben. Men vi tyckte det var både fett och smaklöst. Trots att vi valt en restaurang med Peking anka som specialitet, där gästerna var uteslutande pekingbor. Det här var ingen höjdardag. Skitväder, vi fryser, det regnar och maten är äcklig.
Onsdag 28 Mars 2007 - Pingyao
Reise: Dreamtrip
Lat N 34° 31,79', Long E 110° 05,73'
Idag: 20 °C (68 °F)

Pingyao är en mysig och mycket välbevarad liten stad i helt gammal Ming dynasti arkitektur. Pingyao är en gammal handelsstad. Här startades också Kinas första bank. Efter sin glansperiod föll Pingyao i fattigdom, pengar saknades för att modernisera staden. Detta är förklaringen till att staden fortfarande ser precis ut som när det begav sig.

Folk här ifrån Shanxi provinsen är kända för sitt utomordentliga affärssinne. Än idag handplockas Kinas finansministrar från just denna region.

Nu har vi lagat punkteringen på höger bakdäck. I flera dagar har vi fått pytsa i luft stup i ett för att det inte ska tömmas helt. Idag hade vi tid att ta tag i saken. En metallpinne samt en spik har båda har hjälpts åt att tömma däcket för oss. Två lappar, en ny ventil och 45 Skr fattigare lämnade vi verkstanden.

Passade också på att och limma ihop vårt trasiga blinkerglas efter bästa förmåga. Det får duga tills vi får tag på ett nytt. Vi vill gärna undvika att behöva beställa ett från Sverige med kurir post.

När vi nu är i Kina ville Catharina absolut prova på traditionell kinesisk medicin – för här är det ju liksom ”på riktigt”. Vi besökte ett litet oansenligt lokalt badhus och tog en dusch för tre kronor. Sedan var det dags för reflexologi massage på fötterna.

Den gamle mannen verkade kunna sina saker. Han kom fram till att Catharina hade problem med matsmältningen och ögonen, för på de punkterna gjorde det extra ont. Refelxologi massage är inte någon mysig avslappningsmassage, utan det gör ont mest hela tiden. Men det är säkert nyttigt som sjutton.

Catharina ville också prova koppning . Vet inte vad det är bra för, men det är i alla fall kul att prova när möjligheten finns. Normalt brukar de elda i kopporna innan de trycker fast dem på ryggen. Den här mannen hade lite modernare utrustning med vakuumpump.

Det slet, sved och brände i skinnet under de cirka tio minuter som kopporna var fästade på ryggen. Kändes ungefär som ”tusen nålar”, fast över hela ryggen. Efteråt hade Catharina stora röda sugkoppsmärken över hela ryggen. Båda dessa behandlingar kostade 35 spänn. Så blir det när man undviker turistfällorna.
Tirsdag 27 Mars 2007 - Huashan
Reise: Dreamtrip
Lat N 34° 31,79', Long E 110° 05,73'
Idag: 20 °C (68 °F)

Hua Shan är ett tjusigt bergsområde som ligger 12 mil från Xian. Den högsta toppen heter South Peak och är 2 160 meter. De andra topparna East Peak och West Peak är bara några meter lägre. Här uppe bland molnen ligger flera taoist tempel, detta är nämligen taoisternas mest heliga område i Kina.

Trots att vi tog linbanan halvvägs upp på berget så blev det en svettig klättring. I sex timmar kämpade vi med till synes oändliga trappor uppför berget som bara avlöstes av andra ännu brantare, nästan lodräta passager. Men det var mödan värt. Vi behöver röra på fläsket efter mycket bilåkande de senaste dagarna och utsikten däruppe var fantastisk!

Vi mötte ett helt gäng män på 60-70 år som kånkade upp tunga lass av dryck, mat, souvenirer och annat som ska säljas till turisterna upp i bergen. De stackarna började gå fem på morgonen från dalen. När vi mötte dem på eftermiddagen hade de gjort två tredjedelar av sträckan. För allt detta slit fick de 15 Skr av sin snåle chef. Det är ju bedrövligt!

Vi hade enorm tur med vädret idag. Sol och blå himmel för första gången sedan vi kom in i Kina. Det har varit mulet och ordentligt disigt varenda dag tidigare. Bert klagar över att alla hans bilder blir grå och fula. Förmodligen luftföroreningarna som ställer till det. Här eldas det friskt med kol, och överallt längs vägarna ser vi stora kolkraftverk.

När vi var uppe på högsta toppen satte vi fast ett lås med våra namn på kinesiska inristade på låset och kastade bort nyckeln. Många nygifta gör så som en slags ceremoni för att försäkra sig om att hålla ihop resten av livet. Men man kan också önska sig andra saker som lycka, välgång och hälsa för familjen.

Kineserna är bra på att ta hutlöst betalt för sina turistattraktioner. Linbanan upp och entrén till bergsområdet gick på 250 Skr per person! Men det är inte bara utlänningar de försöker skinna. Kineserna får betala lika mycket. Man undrar ju hur i helsicke de har råd.
Søndag 25 Mars 2007 - Hanzhong
Reise: Dreamtrip
Lat N 33° 08,95', Long E 107° 19,02'
Idag: 20 °C (68 °F)

Vi hade ju hört så mycket hemskt om trafiken i Kina. Men de breda, fina motorvägarna är nästan tomma. Ingen trafik alls att tala om. Inte ens trafiken i städerna är speciellt intensiv eller rörig. Det är mycket värre i Stockholm. Men det blir väl skillnad i till exempel Peking antar vi.

Bensinen är billig, bara 4.80 Skr per liter. Kina har nämligen en hel del egna oljekällor i nord västra Kina. Men trots det tvingas de numer importera olja från Kazakstan för att försörja sin alltmer växande fordonspark.

Vägtullarna är både många och kostsamma. Vi får räkna med att betala 3.50 Skr extra per mil i Kina i vägtull avgifter. Men eftersom bensinen är så billig blir milkostnaden ändå rimlig, cirka 8, 30 Skr per mil.

Det är svårt att beräkna körtider och avstånd i Kina. Gång på gång blir vi lurade. Ibland är det toppenfina vägar, där det går fort och lätt att köra. Andra gånger är det riktiga kattskitvägar där vi får krypa fram genom byar och sicksacka mellan potthålen. Men på kartan ser vägarna ungefär jämbördiga ut. Men ryktena säger att ju närmare Peking vi kommer, desto bättre blir vägarna.

Vi kom fram till Xian vid femtiden. Typ fyra timmar senare än vi räknat med. Mau Le sprang in på lyxiga Hyatt Regency Hotel för att fråga om vägen till ett ställe där han kunde bo och vi kunde parkera. Då kommer ett tyskt par, Harald och Marion förbi och börjar prat med oss om resan.

Rätt som det var säger Harald, men kan nu tänka er att bo på hotell för en kväll? Ja, visst kan vi tänka oss det, svarar vi, men det här lyxiga stället har vi absolut inte råd att bo på. Näää men, bry er inte om kostanden. Det fixar jag, svarar Harald.

Det visade sig att Harald och Marion har bott på Hyatt Regency Hotel i tre år och samlat på sig en hel bunt bonuspoäng, som de mer än gärna delade med sig till oss av. Så vi tackade, tog emot och fick oss en lyxig natt.

När middagen kom på tal beslöt Harald och Marion att ansluta sig till vårt sällskap. Vi bestämde oss för att äta pizza i hotellets pub. När vi såg prislistan insåg vi att den var i saftigaste laget. Men vaddå, vi kan unna oss det när vi bor på fint hotell alldeles gratis.

Vi hade en jättetrevlig kväll med Harald och Marion. De har bott och arbetat här i snart tre år. Det var superintressant att höra dem berätta om sin upplevelse av Kina och jämföra den med Mau Les egen bild av Kina. Det ledde till mycket intressanta diskussioner.

Så småningom visade det sig till Berts förtjusning, att Harald hade en Chang Yang motorcykel ståendes i garaget. Bert måste självklart provköra den. Så de gav sig ut på en tur.

När det var dags för oss att betala och gå och lägga oss, säger Harald; Nej, nej notan tar vi hand om. Den här kvällen var roligt framförallt för Mau Le. Han hade aldrig bott någonsin bott på ett så flott hotell och aldrig ätit på en så dyr restaurang. Rummet kostade 900 Skr och en flaska Evian vatten 40 Spänn!
Lørdag 24 Mars 2007 - Chengdu
Reise: Dreamtrip
Lat N 30° 39,68', Long E 104° 03,52'
Idag: 20 °C (68 °F)

Idag har vi träffat jättesöta pandor. Vi har besökt Chengdu Panda Breeding Research Center. Är man i Kina är Pandor definitivt en av de viktiga sevärdheterna.

Pandor är mycket sällsynta och skygga varelser. Chansen att träffa på dem i vilt tillstånd är i princip obefintlig. Pandor är urgamla varelser som har funnits åtta miljoner år! Men nu finns bara cirka 1 000 pandor kvar i hela världen.

Det är världens största panda center, just nu bor cirka 40 pandor här. Från början var pandorna köttätare. Under årens lopp har de övergått till att bli vegetarianer istället. De sätter i sig enorma mängder bambu , närmare bestämt 20 kilo bambu per dag! Det innebär att de ägnar mellan 10-16 timmar per dag åt att äta. Resterande timmar ägnar de åt sin andra favoritsysselsättning – att sova.

Vi blev förvånade över hur stora de var. Den bild vi båda hade i våra huvuden var pandor var små gulliga björnar man kunde ha i famnen. De är ju riktiga fullstora björnar.

På det här centret finns både den vanliga svart-vita pandan samt en jättesöt röd lite mindre panda som mer liknar en tvättbjörn. Den röda pandan var snäll, så den fick vi klappa.

Eftersom det är väldigt svårt att få pandor att föröka sig i fångenskap, fanns inga nyfödda pandaungar. Men de halvstora pandorna var minst lika söta och roliga när de busade och tumlade runt med varandra i sitt hägn. De är klumpiga som sjutton, rör sig som sumobrottare och har taskig koordination, men är sååå söta.
Onsdag 21 Mars 2007 - Duyun
Reise: Dreamtrip
Lat N 26° 16,99', Long E 107° 30,66'
Idag: 12 °C (53.6 °F)

Idag har vi avverkat ungefär 50 mil igen. Färden har gått genom ett vackert vårlandskap. Både löv och blommor har precis börjat slå ut i det väldigt kuperade landskapet . Det finns inte en enda liten åkerplätt som är platt. Hela landskapet är uppbyggt av terrasser.

Men vart är alla 1,3 miljarder kineser? Vi hade föreställt oss ett myller av människor och galet mycket trafik. Men här i södra delarna av landet känns det snarare öde och folktomt. Det är bara i städerna som det finns lite folk. Men inte det här myllret som vi föreställt oss.

Vi har också hunnit med att krocka lite idag. Det är inte så farligt som det låter. Vi blev påbackade när vi var stillastående. Kofångaren tog det mesta av smällen, huven blev något tilltufsad men av vänster blinkljus blev det bara flis.

De som kört på oss ville göra upp i godo genom att betala 500 Skr. För de pengarna får vi inte hit något nytt lyktglas från Sverige. Så då tog vi dit polisen och drog in försäkringsbolaget istället. Därefter fick vi följa med polisstationen. Vi skickade SMS till vår webmaster Peo hemma i Sverige och bad honom ta reda på vad ett nytt blinkerglas kostar på SAAB och vad DHL skulle ha för att skicka hit grejorna.

Därefter nattade vi på polisstationen. Mau Le inne i polishuset och vi på parkeringen utanför. Poliserna har verkligen varit snälla, trevliga och försökt lösa situationen på bästa sätt. Hur det går får väl morgondagen utvisa.
Søndag 18 Mars 2007 - Nanning
Reise: Dreamtrip
Lat N 22° 45,51', Long E 108° 18,55'
Idag: 12 °C (53.6 °F)

En dag som vi fördrivit i en medelstor kinesisk stad med 1,3 miljoner invånare. Vi strosade runt i centrum av stan och kollade in de stora shoppingcentren när regnskurarna blev alltför blöta. I parken var det spontan dans. Gammal som ung var uppe och dansade något som såg ut som en blandning av foxtrot, qigong mixat med en del buggturer.

Vår guide Mau Le verkar förresten vara jättebra. Han är en student från nordvästra Kina som talar utmärkt engelska. Han studerar nämligen till kinesisk-engelsk tolk på universitetet. Tidigare har han guidat ett australiensiskt par med bil samt ett mc gäng från Österrike genom Kina. Dessutom har han jobbat som tolk för ett antal bergsbestigningsgrupper i K2 området.

Vi var ju lite oroliga att vi skulle tilldelas någon snorkig gränspolis typ till guide. Det hade ju kunnat sluta i katastrof att resa tillsammans med en sådan i tre veckor.

Vi är ju vana att klara oss själva och det känns helt klart lite gruppreseaktigt att ha någon annan som ordnar allt till oss som talar om vart och hur vi ska åka. Självklart är det ju positivt att vi har någon som kan berätta om landet, hur det är att leva här samt seder och bruk. Men vi känner att vi måste få rymma lite emellanåt för att få upptäcka lite grejor på egen hand. Det är ju ändå det som är så härligt med att resa.

Käkade middag på ett litet hål i väggen tillsammans med Mau Le. I samma lilla lokal pågick en firmafest. Efter att de blev i gasen, kom fler och fler över till vårat bord och ville snacka och skåla med oss. Mau Le fick jobba ordenligt med att översätta kors och tvärs. Fick bland annat veta att om man ska göra affärer i Kina så måste man supa ihop sig ordentligt med sina affärspartners, annars blir det inget av. Blir erbjuden en cigarett så måste man röka – annars blir det också besvärligt för affärerna. Det tas ingen hänsyn till att man ickerökare.