Dag for dag: Reisealbumet "Karlstad" av Legusta

Karlstad frihetsgudinna.
Fredsmonumentet rest av Värmlänningar 1955, femtio år efter Svensk-Norska unionens fredliga upplösning.
Fejd föder folkhat, fred främjar folkförståelse.

Detta är statyn som bland annat blivit utsedd till Sveriges fulaste staty i ett TV-program. Den har kallats såväl ”Elna med klappträt”, ”Skräcktanten”som ”Skräckens monument”. Bronsskulpturen är gjord av konstnären Ivar Johnsson och är ett monument över undertecknandet av unionsupplösningen mellan Sverige och Norge som ägde rum i Frumurarlogens hus här vid Torget 1905.

Fredsmonumentet rest av Värmlänningar 1955, femtio år efter Svensk-Norska unionens fredliga upplösning.
Fejd föder folkhat, fred främjar folkförståelse.

Det var Hertig Karl, senare Kung Karl IX, som 1584 utfärdade ett privilegiebrev för köpingen Tingvalla som därmed kom att bli Karlstad. 1908 beslutade stadsfullmäktige att man skulle resa en staty över Kungen. Bildhuggaren Christian Eriksson tillfrågades om ett förslag till statyns utförande. Med den kände konstnären Anders Zorns hjälp beslöt man senare att godkänna Erikssons förslag. Men Eriksson fick vänta många år innan han fick sitt kontrakt angående statyn, närmare bestämt till 1924 och den 18 juni skedde invigningen i närvaro av Gustav V. Statyn är gjord i brons och i höger hand håller Konungen privilegiebrevet. Under Vasaättensvapen – vasakärven – kan man läsa de latinska orden ”Urbem condidit 1584” vilket betyder”Han grundade staden 1584”.

”Sola i Kallsta” hette egentligen Eva Lisa Holtz och levde mellan åren 1793 och 1828. Hon var värdshus servitris och senare även själv ägare till ett värdshus. Hennes glada och trevliga humör gav henne namnet ”Sola” – hon sken alltid lika varmt mot gästerna. I denna tolkning av Herman Reijers ser Sola ganska sträng ut och verklighetens ”Sola” lär ha varit en bestämd och tuff kvinna. Skulpturen placerades här 1985 och den är en gåva till kommunen från journalisten Lennart Cedrup.

Karlstads teater är byggd 1893 och arkitekten hette Axel Anderberg. Inuti påminner byggnaden något om Kungliga Operan i Stockholm. Den vackra takkronan inne i teatersalongen var från början placerad i Berns salonger i Stockholm. Men när Berns elektrifierades 1893 kom en av takkronorna till Karlstads teater. I Karlstad behöll man den fram till år 1913, sedan togs den ned och glömdes bort. Efter 70 år återfanns takkronan och bildhuggaren Göte Mellin lyckades återskapa dess forna elegans. Nu strålar dess sken åter över Carl Grabowstakmålningar och logernas guldglänsande ornament samt salongens djupröda sammetsklädsel. Teatern användes länge som biograf men1975 fick Värmlands län en fast musik teater ensemble med Karlstads teater som bas. Musikteatern bjuder på föreställningar av högkvalitet och en omväxlande repertoar.

Selma Lagerlöf har blivit en av de stora personligheterna som förknippas med Värmland. I Gösta Berlings Saga låter hon Kevenhüller möta skogsråa på Stora Torget. Förebilden till Kevenhüller hette Heublein och det sades att han kunde förfärdiga vilken tekniska apparat som helst. Selma låter sin Kevenhüller vid mötet med Skogsråa – den i Karlstad benämnda ”Lambergsfrua”- få samma möjligheter som Heublein. Just där statyn över Selma är belägen stod en gång ett gammalt stenmagasin som hade en väderkvarn högst upp. Kvarnen byggdes av Heublein och gick under namnet ”Hybelejens kvarn”. Arvid Backlund har utformat statyn och den placerades här 1958.

Stadshotellet Stadshotellet byggdes 1869 och arkitekten hette CF Sundberg. 1906 fanns värmeeldning, toalettrummed wc och rikstelefon i samtliga rum. Det var då landsortens största och modernaste hotell. Ytterligare en våning har byggts på och denna stod färdig 1938.

Klarälven söderöver med sin enda gamla bebyggelse (trähus & kullerstensgator) som finns kvar sedan hela Carlstad brann ner 1896. Kvarteret Almen utmed Älvgatan är det enda kvarter som klarade sig undan stadsbranden.

Utmed Älvgatan är kvarteret Almen det enda som klarade sig undan stadsbranden 1856.

Kommunaltrafiken i stan.

Hvila i frid

Eva (syster till Lars), Åke (hennes man), Lars & Margit med sitt barnbarn Robert.

Detta är idag med sina tolv valv Sveriges längsta stenbro och den uppfördes mellan åren 1761- 97. När bron byggts med förde det en markant minskning av vattenflödet i den östra grenen av älven. Därmed började älvens bredd att anpassa sig efter en rad uppgrundningar och öar. Ett av de första tecknen på detta ses i bildandet av Gubbholmen som alltså inte fanns innan stenbron byggdes. Idag är Gubbholmen i ungefärliga mått 650 meter lång och 150 meter bred. Vid byggandet av stenbron hävdas det att man hämtade stenblock från Lamberget och att ”Lambergsfrua” – det fruktade väsen som levde på Lamberget – blev ilsken av allt brytande och forslande av sten från det berg som hon ansåg vara sitt.

Sveriges längsta stenbro från 1770.

Under 1800-talet bildades det sandgrund i Klarälven vid sträckan fram till Residenstorget där hamnen var belägen. Den nu grundare älven gjorde att båtarna allt oftare fick svårt att ta sig ända fram till kajkanten. Därför beslöt man att anlägga en ny hamn vid Kanikenäset och att därifrån bygga en kanal till Klarälven. Lösningen blev denna pråmkanal som stod helt färdig 1838. Nils Ericson fick uppgiften att utforma Pråmkanalen och den tillhörande slussen. Kanalen skulle grävas mellan Tingvallastaden och Hagaområdet. Det krävdes 400 man för att bygga den. När Pråmkanalen invigdes 1838 var slussen den på sin tid bredaste i Sverige med en bredd av 8,5 meter. Slussen kallades Carlarnas sluss efter Konungarna Carl IX och Carl XIV Johan. Intill Pråmkanalen ligger Slussvaktarstugan. Av stadens invånare kallas den för Pepparkakshuset. Slussvaktarstugan har bevarats i sitt ursprungliga skick sedan den byggdes under 1800-talets första hälft.

En antik kinarestaurang som ännu är kvar.